Artikel om Paintball
Nedan kan ni läsa en artikel som tar upp det mesta om paintball. Artikeln skrevs för några år sedan och är därför inte helt aktuell. Det mesta gäller dock fortfarande. Längst ner finns också en ordlista som kan vara nyttig att läsa igenom. Har ni några frågor om artikeln kan ni skicka ett e-mail till dess författare Erik Boströmer.
Innehållsförteckning
Paintball... De flesta har nog hört talas om det, men vet kanske inte riktigt vad de skall tro. Vissa talar om det som en rolig lek, andra som en seriös sport. Det finns även de som menar att det är en slags "krigslek" som pågår i våra svenska skogar. För att försöka reda ut begreppen finner ni här en beskrivning av sporten paintball.
1992 stötte jag på företeelsen paintball. Jag hade hört om "spektaklet i skogen", men jag hade inte grundat någon egentlig uppfattning om det. Jag och sex andra nära vänner bestämde oss i alla fall för att prova på paintball, och vi hade jättekul. Ett par månader senare köpte jag min första markör ("paintballgevär") och på den vägen är det. Jag spelar fortfarande och har sett paintball växa fram från ett roligt spex till en riktig sport här i Sverige.
De skriverier som har berört paintball har varit mycket skiftande, både positiva och negativa, men har framförallt präglats av en stor brist på kunskap i ämnet. Därför känner jag att detta arbete har en viktig informativ funktion att fylla, då paintball redan är rejält etablerat i Sverige och den mest växande sporten i Världen.
För att kunna ge en så objektiv bild som möjligt har jag intervjuat personer djupt engagerade i paintball samt förstagångsspelare och personer som inte har varit i kontakt med sporten personligen. Vidare har jag med intresse följt och beställt artiklar ur svenska dagstidningar, amerikanska tidningar och paintballmagazin. Internet har gett mig möjligheten att se var paintball står idag. Naturligtvis har dock mina personliga erfarenheter legat till grund för den röda tråden genom arbetet.
För att kunna utveckla resonemang utan att behöva störas av återkommande förklaringar på fackuttryck finner ni en paintball-ordlista i slutet av arbetet. Vidare börjar huvuddelen av arbetet med att ge en inblick i vad paintball egentligen är, och dess historia. Därefter beskrivs paintballmarkören, spelets regler och varianter samt taktik mer djupgående. Jag hoppas därmed att man skall kunna ge sig in i debatten om paintballens moraliska aspekter med lite mer "kött på benen".
I sporten paintball använder man en markör, en slags pistol eller gevär, som med hjälp av tryck slungar iväg en liten färgfylld boll. Bollen består av ett gelatinlager fyllt med vattenlöslig gelé och markörerna drivs av komprimerad luft eller kolsyra. För att spela krävs skyddsutrustning i form av en heltäckande mask som skyddar ögon och huvud från att skadas vid en träff. Utgångshastigheten på markörerna är även begränsad. En paintballmarkör räknas i Sverige som ett slags luftvapen, men kräver ingen licens. Reglerna som gäller inom sporten är mycket stränga när det gäller säkerhetsaspekter, och statistiken visar att det sker fler skador per person inom golf än inom paintball. Gällande regler beskrivs mer ingående under just rubriken ‘regler’ nedan.
Väldigt förenklat kan man säga att man använder markören i en sport som närmast kan liknas vid en avancerad version av "datten" (ung. "kull"). En av skillnaderna är att man med hjälp av markören kan "datta" (markera) en spelare på långt håll. När en spelare blir markerad så lämnar han helt enkelt spelplanen för att återkomma i nästa match. Kroppskontakt är inte tillåten. En annan skillnad är att ett slags flaggspel ingår. Vanligtvis skall lagen ta sig från sin bas (startposition) till motståndarlagets, för att där hämta en flagga, vilken sedan skall hängas i lagets egen hemmabas. Världens första paintballmatch vanns faktiskt utan att en enda boll avfyrades. Paintball är en utpräglad lagsport, där samspelthet, strategi och taktik i långa loppet vinner över individuell skicklighet. En fördjupning på området sker under rubrikerna; ‘Hur bör man spela paintball - taktiska tips’ samt ‘Spelformer’.
Sporten utövas av män, kvinnor och barn i alla åldrar från alla yrken och bakgrunder. Även handikappade, ex rullstolsbundna, kan spela (Robinson, 1996). Medelåldern på utövarna i Sverige är förhållandevis låg, ca 25 år, emedan den i andra länder kan vara uppemot 35 år.
Den viktigaste förutsättningen för paintball är paintballmarkören. Den uppfanns av en kanadensisk skogshuggare för möjliggöra märkning på långt håll av de träd som skulle fällas. Hans markör blev en succé bland både skogvaktare och boskapsskötare, och det dröjde inte länge förrän den amerikanska Armén blev intresserad. De såg här ett enkelt sätt att göra sina övningar både mer realistiska och framförallt mycket billigare. Efter att markörerna utvecklats vidare drog den amerikanska armen slutsatsen att paintball inte var användbart i ett militärt övningssyfte. Inte ens för att öva gerillakrigföring var det någon nytta för försvaret att använda sig av paintball (Forsberg, 1993).
1982 släpptes paintballmarkörerna ut på den civila marknaden i USA som en sport och lek för allmänheten. Efter ett par månader av okontrollerat spel började paintballorganisationer växa fram. En sport kom att formas med fasta regler och divisionsspel. Allmänhetens reaktioner till den nya flugan var minst sagt blandad men blev efter hand mer och mer positiv.
Sverige
I Sverige blev det inte lagligt att licensfritt äga paintballmarkörer förrän 1992, men
redan innan dess hade flera svenskar aktivt spelat paintball på bl a Åland. De regler
som kom att gälla var inte avsedda för paintballmarkörer så det uppstod mycket
förvirring, men tillslut kom följande tolkning att gälla: Paintballmarkörer får
användas lagligt till målskjutning, dock ej mot personmål. Om så ändå skulle ske,
bör det inte anmälas, om inte någon av parterna vill det. Maximal anslagsenergi för en
pumpmarkör skall vara 10 Joule vid 25° C, men endast 3 Joule för en semiautomatisk
paintballmarkör. Om någon del på markören utbytes (pipa, bolt el. fjädrar och andra
slitdelar) räknas den som en ny markör... Rörigt, inte sant.
Den allmänna reaktionen till sporten var splittrad. En del svenskar reagerade häftigt och enligt en artikel av Håkan Nordgren (1993) förekom uttryck som "träningsläger för nynazister" och "hobby-Rambos" i svensk dagspress 1992. Paintball beskrevs som en ren krigslek utan regler och organisation. Dock var opinionen mer för eller likgiltig inför paintball än mot, så naturligtvis publicerades även positiva artiklar.
I slutet på 1992 bildades SPF, Svenska Paintball Förbundet, för att samla de lokala klubbar som bildats. Tyvärr lyckades de inte nå ut till hela Sverige, utan koncentrerade sig istället till Stockholmsområdet. Därför bildades en svensk filial av EPSF, det största Europeiska paintballförbundet, i Sverige. De svenska paintballspelarna kunde därmed relativt kvickt få hjälp av redan etablerade paintballorganisationer, och med hjälp av dem försökte man ge paintball ett positivare ansikte. SPF kom att lägga ned sin verksamhet till förmån för EPSF vilka nu är rikstäckande. EPSF anordnar t ex varje år en cup med spel i tre olika divisionsnivåer för att koppla samman paintballspelare över hela Sverige. Detta har tagit tid så de har inte hunnit bedriva någon större kommunikation med politiker och myndigheter angående paintballreglerna. Därför kom det som en positiv överraskning när Sveriges Riksdag den 1 april 1996 röstade igenom en ny vapenlag, där det specifikt står att paintballgevär får användas till paintballspel och skytte mot alla mål, samt att de krångliga reglerna med utgångshastigheter och utbytesdelar tagits bort. Mer om de gällande reglerna står dock under rubriken ‘Regler’. Kanske visar det att paintball inte längre anses som något militärt busstreck, utan som en riktig sport (Potter, 1996).
1994 uppskattade man antalet paintballspelare i Sverige till ca 20 000.
Vad för utrustning används inom paintball
För att spela paintball krävs inte så mycket utrustning. Man måste ha en mask för att skydda ögonen och ansiktet. En markör behövs teoretiskt sett inte alltid, man kan ju vinna vissa flaggspel ändå, men i praktiken har alla en markör. Markören kräver en gastank samt ett magasin fyllt med boll. Så, på med lite rejäla kläder och spelet kan börja. Naturligtvis finns det en uppsjö av annan utrustning som kan förbättra spelet. En nybörjarutrustning kan ligga på ca 2000-2500 kr, men om man vill ha det värsta så får man vara beredd att lägga ut uppemot 15000 kr... Kanske kan följande stycken kan reda ut begreppen lite mer?:
Paintballmarkören
Paintballmarkören togs fram för att markera träd, och används tillika inom paintball
för att markera. Därför känner man som det paintballspelare svårt att jämföra
markören med ett vapen (en del paintballspelare är vapenvägrare), men vissa likheter
finns i form och mekanism. Alla markörer använder gastryck för att slunga iväg bollen,
samt pipa för att accelerera och rikta den. Hur mekanismen fungerar i sig varierar från
markör till markör, men man kan enkelt dela upp dem i tre olika grupper; stock-, pump-
och semimarkörer.
Stockmarkören
En stockmarkör, stock eller stockgun, är ofta pistolformad. Det är den markör med
minst "eldkraft", för att den använder en 12 grams kolsyretub som bara räcker
till 25 boll, samt rymmer dess magasin bara 10 boll. Utöver det måste man utföra en
pumprörelse mellan varje skott. Detta är dock inget hinder, för flertalet kaxiga
spelare med dyra semis har blivit markerade av skickliga spelare med stockguns.
Naturligtvis lämpar den sig bäst för att spela mot andra stockmarkörer och flertalet
turneringar spelas runt om i världen, endast för stock. Även om dess popularitet har
minskat lite i Europa på sista tiden, så tycker många att en spelomgång med enbart
stockmarkörer är en riktig utmaning.
Pumpmarkören
Pumpmarkören, eller pumpen, fungerar i princip som stockmarkören, men har oftast
gevärsform. Man måste pumpa mellan varje skott, men oftast har markören en autotrigger
som möjliggör något som kallas slamfire. Istället för att pumpa, trycka in
avtryckaren, släppa upp avtryckaren, pumpa... osv, så håller man bara in avtryckaren
och utför kontinuerligt pumprörelsen. Detta göra att man med lite övning man få iväg
kanske 5-6 boll i sekunden. Därför används constant air, dvs större påfyllbara
gastankar som kan räcka till mellan 250-1000 skott per fyllning. Även magasinen är
större. Vanliga storlekar är 40, 150, 200 el. 300 boll.
Semimarkören
Semimarkören är till utseende lik pump-markören (gevärsform), men saknar just pump.
Istället för att användaren måste utföra pump-rörelsen gör markören det själv med
gastryckets hjälp. Detta kan ske på flera olika sätt, i semin på bilden sker det med
en sk blow-foward mekanism. Därmed behöver man bara trycka upprepade gånger på
avtryckaren för att skjuta flera bollar. Utan att gå allt för djupt kan vi konstatera
att semin har flera fördelar. Den blir på grund av att man slipper pumprörelsen,
snabbare att skjuta med. Man behöver inte visa så mycket av sig på spelplanen (Ingen
pumparm som sticker ut). Den mänskliga faktorn elimineras lite vid pumpningen, etc...
Dessvärre är en bra semi dyr, och en dålig skytt med semi lär göra av med mycket
pengar på boll. Man rör sig mindre under spel på grund av den högre risken att bli
träffad. Just därför är fortfarande stockgunen populär.
Paintballs
En paintball är en stor rund softgel med en färgad vätskefyllning, som en stor rund
vitaminkapsel eller badoljekula. Skalet består av ett tvådelat gelatin-skinn och
fyllningen en vattenbaserad vätska färgad med samma pigment som används inom godis och
livsmedelsindustrin. Därigenom bryts en paintballkula ned snabbt i naturen och
markeringar på kläder går lätt att tvätta bort. Normaldiametern för en paintballkula
är 0.68 tum, men även 0.62 och 0.50 förekommer. 1833 började denna teknik att
inneslutande av vätska i gelkapsel användas inom läkemedelsbranchen. Därför är
många läkemedelsföretag, som R.P. Scherer, även paintballtillverkare (Sparks, 1995).
Säkerhetsutrustning
Det går ej att spela paintball utan säkerhetsutrustning. Det finns allt från nackskydd,
handskydd, knäskydd till suspensoar. Dessa är naturligtvis bra att använda, de flesta
gör det också, men det finns en del utrustning som man inte kan spela paintball säkert
utan. Dessa är masken och barrelpluggen. Det bör än en gång påpekas att trots allt
prat om paintballens fysiska farlighet inträffar det fler skador inom golf än inom
paintball.
Masken
Utan användande av skydd är de mest utsatta kroppsdelarna utan tvekan ögonen. Därför
bör man inte ens närma sig en paintballbana utan mask och man skall absolut inte
beträda den. Godkända paintballmasker har tjocka bussningsupphängda linser som klarar
enorma anslagskrafter, många har dessutom dubbelglas. De som tror att t ex skidglasögon
skulle kunna uppfylla samma funktion har helt fel. En lite dyrare mask skyddar även
ansikte, panna och öron. Tillsammans med en huvudbonad och ett nackskydd är hela huvudet
totalt skyddat.
Barrel plug
En barrel plug är en liten anordning man sätter i pipan för att undvika
"vådaskott". Den tar upp energin från en oavsiktligt skjuten boll genom sin
friktion mot insidan av pipan. Därför skall alltid en markör vara pluggad, d v s
försedd med barrel plug, vid områden som inte kräver mask.
Kläder
Man kan spela paintball i nästan vilka kläder som helst. Vissa kläder där färgen inte
fäster bra får inte användas vid tävlingar, i övrigt är det fritt fram. Naturligtvis
bör man anpassa kläderna efter vädret, men man bör ändå ha heltäckande kläder på
sommaren.
Det område man spelar paintball på kan utseendemässigt variera, men det finns vissa krav man måste kunna ställa. Dessa varierar dock kraftigt beroende på om det är en utomhus- eller inomhusbana.
Utomhusbana
Det är tillåtet enligt allemansrätten att sätta upp en tillfällig paintballbana i
skogen (Grannys, 1996). Avlägsnar man allt skräp samt ser till att inga andra störs så
är ingen skada skedd. Men, man bör be om markägarens tillstånd, framförallt om man
har tänkt att spela fler än en gång på samma ställe. Får man tillåtelse finns det
en del praktiska detaljer man måste ombesörja, vissa även vid en provisorisk bana. Ett
par av dessa presenteras nedan. Naturtypen på bana varierar beroende på vad man skall
använda för markör samt vilken spelform som kommer att spelas mest. En stockmarkörbana
bör vara djup och tät så att man kan smyga nära varandra innan man blir upptäckta. En
pump-/semimarkörsbana däremot bör vara lite större samt fri från sly. Dessa markörer
går i regel längre och då är det frustrerande att hela tiden se bollarna slås sönder
mot slyn, istället för att nå sina mål. En utomhusbana för 4 - 20 spelare bör vara
mellan 40 * 60 m till 150 * 250 m, vilket varieras efter terräng och spelform.
Avspärrningar och skyltar
Man måste för förbipasserandes skull tydligt markera att man ej skall närma sig
spelområdet utan paintballmask. Detta kan praktiskt lösas genom tydliga skyltar och
avspärrningar, samt kanske framförallt genom att spelare och domare hela tiden håller
ögonen öppna för att i god tid kunna varna nyfikna åskådare. Avspärrningarna
markerar samtidigt bangränsen, vilket är viktigt att veta under spelets gång, då det
kan vara bra att röra sig så nära flankerna som möjligt.
Safety zone
Då man blir markerad under spelets gång eller när man vill sitta och fika mellan
spelomgångarna går man till safety zonen. Inom zonen, som ligger på behörigt avstånd
från spelplanen, får man ej medföra opluggade markörer. Därför måste man inte
heller bära mask inom safety zonen.
Inomhusbana
För en inomhusbana är förberedelserna lite annorlunda. Här är det lika viktigt att
tydligt markera att man bör bära mask. Dock bör det vara enklare att spärra av
banområdet på grund av väggar och andra naturliga avspärrningar. En safetyzone kan
helt enkelt vara ett enskilt och mot banan välstängt rum. Däremot behöver lokalerna
troligtvis förses med värn, strukturer och gömställen på de mer öppna områden som
kan finnas. Men, på grund av hur olika lokalerna kan vara är det svårt att säga något
konkret som gäller överallt.
De juridiska regler som finns är från och med 1 april 1996 för första gången riktigt enkla. De beskriver kort och koncist att paintballspel med markörer med en kaliber på minst 16 mm, skjutandes färgbollar, är lagligt. Paintballspelet får inbegripa att man med markörerna markerar varandra. Utgångshastigheten på markören begränsas ej.
Utgångshastigheten på en markör är dock frivilligt begränsad till 300 fps (ca 100 m/s) av världens paintballorganisationer. I Sverige medför högre tryck som sagt inget brott, men man kan inte spela på de spelfält och turneringar som finns. EPSF har väldigt exakta samt stränga regler för turneringsspel som gäller till största delen i hela västvärlden. Dessa ryms på ca ett dussin A4 och man kan beställa de nyaste genom EPSF. (vår obs: EPSF finns inte längre)
Inom paintball kan man säga att det finns två olika sorters regler: Säkerhetsregler och spelregler. Spelreglerna talar om vad spelet på planen går ut på, t ex fånga en flagga, och kan variera från bana till bana beroende på den spelform man använder. Dessa beskrivs därför under både under rubriken ‘Spelregler’ och ‘Spelformer’ nedan. Säkerhetsreglerna är däremot ganska lika världen över och behandlar saker som markörernas utgångshastighet mm. Eftersom många nybörjare provar på paintball börjar man i stort sätt alltid speldagen med en regelgenomgång. Eftersom regler kan variera nämner jag bara de mest adekvata här.
Spelregler
Det finns många olika spelregler, men eftersom dessa kan variera från plats till plats
presenterar jag bara två stycken som man är bra att känna till även vid första
speltillfället.
Flaggregeln
I princip alla är överens om att en spelare bärandes på en flagga (se
‘Spelformer’) inte får gömma den utan måste hålla den synligt i handen. Vad
däremot en flaggbärare skall göra om han blir markerad, det finns det desto fler
varianter på, av vilka jag presenterar de två vanligaste.
Träffregeln
Nästan överallt är en spelare markerad och ute ur spelomgången om hon får en
direktträff som lämnar kvar färgspår. Om bollen däremot inte spricker, utan bara
studsar, så får man fortsätta spela. Detta fenomen kallas för en Bouncer. Om en
boll träffar t ex ett träd bredvid en spelare och stänker färg på henne så blir det
lite mer komplicerat. Om en domare såg att det bara var färgstänk så får man
fortsätta spela. Var det däremot ingen domare som såg det ske, så är man ute ur
spelet om någon utav färgansamlingarna från stänken är stor som en 10-krona.
Säkerhetsregler
EPSF har som sagt väldigt många säkerhetsregler som behandlar i stort sätt allt man
stöter på inom paintball, t ex hur man bör anlägga gångstigarna mellan
paintballbanor. Av utrymmesskäl tas inte alla upp, men några av de viktigaste är:
Domare
För att kunna följa reglerna enklare har man i regel domare på spelplanen. Dessa kan t
ex hjälpa en spelare att kontrollera om hon blivit träffad på ryggen, vilket kan vara
svårt att avgöra själv. För att kunna samarbeta med domarna bör man känna till
begreppet Paintcheck. För att be en domare kontrollera om man är markerad ropar
man ‘paintcheck på mig’. Domaren börjar med att förklara spelaren neutral.
Detta betyder att han inte får göra något, som att förflytta sig, vilket även till
viss del gäller för de spelare som är i kontakt med honom, te x som sitter och
försöker markera honom. Dessa får inte dra fördel av en spelares neutralitet genom att
t ex springa framåt och vinna mark. Däremot får de försvara sig och agera mot andra
spelare. Man kan även be en domare kontrollera en annan spelare som man tror sig ha
träffat genom att ropa ‘paintcheck på...’ och uppge spelarens position.
Hur bör man spela paintball - taktiska tips
Paintball är en lagsport där enskilda icke samspelta talanger har svårt mot sämre
spelare som spelar ett bra lagspel. Samspelthet kommer med tiden, men tills dess är det
ett par saker man bör ha i minnet.
Spelformer
Paintball kan spelas på flera olika sätt. Den äldsta varianten kallas Capture the
flag och det är från den som de andra varianterna har sitt ursprung. Nedan
presenteras endast ett par varianter tillsammans med ett par taktiska tips från mig
själv samt Jim Fox (1995). Dessa tips gäller oftast laget som helhet och bör användas
tillsammans med ovanstående rubriks innehåll, ‘Hur man bör spela paintball -
taktiska tips’. För att undvika förvirring har jag inte översatt de amerikanska
namnen på spelformerna.
Capture the flag
Den populäraste och mest spridda spelformen heter capture the flag. Den spelas
praktiskt taget över hela världen, av rekreationsspelare såväl som på
tävlingsbanorna. Kan spelas såväl utomhus som inomhus. Spelarna indelas i två lag.
Varje lag har vars en flaggstation som även är deras utgångspunkt. För att vinna
måste man hämta andra lagets flagga och ta den till sin egen flaggstation. Föreslagna
matchtider; 15 minuter för få spelare på en liten bana. 25 minuter för spel med upp
till 25 spelare.
Taktik
Man har valet att lämna ett försvar vid sin flaggstation, eller att rycka fram med
samtliga spelare. Att lämna basförsvarare gör naturligtvis att man får ytterligare en
chans att hindra motståndarlaget att nå flaggan, men försvagar samtidigt de
framryckandes möjligheter. Därför bör man endast lämna kvar basförsvarare vid spel
med många deltagare. Man bör röra sig i små grupper längs flankerna samt i mitten.
Troligtvis kommer genombrottet på någon flank. Det är viktigt att hela tiden hålla
kommunikationen uppe.
Attack and Defend
En variant av Capture the flag, fast bara ett lag har en flaggstation som de skall
försvara. Det andra laget har ingen flagga att försvara utan skall helt enkelt hämta
motståndarlagets flagga och föra den en viss distans från flaggbasen, kanske 50 meter.
Matchtiden är ganska kort; 5 - 10 minuter för upp till 10 spelare, 15 - 20 min för upp
till 40 spelare, vilket gör spelet snabbt och rörligt.
Taktik
Det attackerande laget bör försöka få så många vinklar på försvararna som
möjligt, oftast genom att helt enkelt omringa dem. Vissa regler tillåter det
försvarande laget att lämna flaggbasen, vilket gör spelet intressant. Då kan de
nämligen pusha i mitten och bryta de attackerandes styrka i två, vilka utan
kommunikation och troligtvis omringade kommer att ha svårt att klara sig.
Football
Denna variant har bara en flagga vilken står placerad i mitten av spelplanen. Varje lag
startar vid en bas; baserna skall ha samma avstånd till flaggan vilket bör vara cirka 25
- 30 meter. Målet i spelet är att hämta flaggan och hänga den i motståndarlagets bas.
Taktik
En del lag utser en eller två flaggtagare som lägger ned sina markörer vid spelets
start och rusar för att hämta flaggan. Om de lyckas springer de tillbaka och hämtar
sina markörer under skydd av resten av laget, Därefter avancerar man fram mot
motståndarbasen , som i Capture the flag. Här är det mycket intressant vilken
flaggregel som gäller, dvs om en markerad flaggbärare lägger ned eller står kvar med
flaggan, eller om den skall hängas upp vid flaggbasen igen.
Turneringsspel
För de som spelat ett längre tag och känner sig redo för att börja tävla inom
paintball anordnas det varje år flertalet turneringar. En turnering är en stor tävling
där paintball-lag möter varandra. Turneringens utformning kan skilja, men generellt
gäller att på en turnering får varje lag poäng efter sina insatser. Man har ofta
poolspel där alla möter alla i sin grupp för att gruppsegrarna senare skall kunna
mötas i finalspel. Konkurrensen är hård och både spelarna och domarna brukar hålla
hög klass. I USA finns det personer som har som yrke att vara professionella
turneringsspelare.
Är paintball en krigslek?
En person som inte varit i närmare kontakt med paintball har kanske fått uppfattningen
att det är en krigslek. Detta behöver inte vara så konstigt, eftersom personen i fråga
kanske bara har hört talas om en liten del av det paintball är, och hur det går till
(mer om detta under ’Vilka rykten cirkulerar om paintball). För att reda ut
begreppen kan det vara lämpligt att ta reda på vad paintballspelarna respektive den
övriga allmänheten tycker.
Då paintball inte är användbart i ett militärt övningssyfte, inte ens för att öva gerillakrigföring (Forsberg, 1993), minskas debatten ner till en psykologisk nivå.
Vad tycker paintballspelarna?
En fråga man kan börja med att ställa är om paintballspelarna kopplar samman paintball
med krig. Genom att betrakta världens alla paintballorganisationer som en
"paintballens folkrepresentation" bör man genom att studera deras uppfattning i
frågan se vad paintballspelarna tycker. Gör man detta märker man snabbt att alla
organisationerna hela tiden strävat efter att förklara att denna koppling inte
existerar. Sålunda associerar inte paintballspelarna paintball med krig.
Vad tycker utomstående?
Problemet man har då är att utomstående som endast ser bilder av kvinnor och män i
kamoflaugekläder hållandes "leksaksvapen", bredvid tidningsrubriker som
"Splash! - Du är död!" troligtvis inte kan göra annat än att dra slutsatsen
att det måste vara något smärre fel på dessa "hobby-Rambos". Detta borde
kunna avhjälpas genom att paintballspelarna genast ser till att informera människor, som
av en eller annan anledning kommer i kontakt med paintball, om hur de ser på saken. Även
om personen beslutar sig för att inte tycka om paintball så lär han se att spelarna
uppfattar paintball som en sport, och inte som en krigslek.
Nästa problem man kan stöta på är att det naturligtvis kan kännas obehagligt för en person, som varit i kontakt med ett krig, att se vänner med militärkläder spela med vapenlika markörer. Detta är troligtvis svårare att tackla, eftersom det är personen själv som associerar mellan paintball och krig, även hon kanske till och med förstår att kopplingen mellan dem är i det närmaste obefintlig. Varje individ måste nog på sitt eget sätt glömma respektive behandla sina tankar i frågan, så någon självklar lösning passandes alla existerar troligtvis ej...
Vilka rykten cirkulerar kring paintball?
De största skälen till att man kopplar paintball till krig är, vad man hör i media,
användandet av markörer, samt bruket av kamoflaugekläder. Därför kommer dessa avsnitt
behandlas var för sig.
Negativ Media
Alla nya företeelser, t ex television i sin ungdom, möts i regel med misstänksamhet och
lite "rädsla för det okända". Detta är naturligt och resulterar i både
positiva och negativa tendenser, en negativ är främlingsfientlighet. Paintballs
kombination av att vara något nytt, samt innehålla inslag av, i folkmun, "vapen och
beskjutning av varandra", gjorde naturligtvis paintball till ett omdiskuterat ämne,
inte minst i svensk dagspress.
Generellt kan man säga att de artiklar som varit negativa är få och har skrivits av journalister som inte spelat paintball, t ex Britt Östlunds artikel ‘Låtsaskrig - och på riktigt?’ (1992), där hon talar om väldsfrånvända låtsaskrigare som sprider våldet. Hennes artiklar replikerades dock och hon blev bjuden på att provspela, vilket hon avböjde.
De artiklar som skrivits av journalister som provspelat talar däremot i regel om en ny spännande lek eller sport, men ofta under uppseendeväckande rubriker som ‘Splash! Du är död!’ (Bogerius, 1993). Mängden artiklar, framför allt de negativa, har dock minskat med tiden, vilket kanske är ett tecken på att paintball inte längre anses som något nytt och uppseendeväckande.
"Man skjuter på varandra med vapen"
Att paintballmarkören på lite håll kan se ut som ett vapen är tragiskt. För ett av
paintballspelets viktigaste moment är ju just att markera varandra, och på grund
likheten mellan ett vapen en markör kan det för en oinvigd se ut som paintballspelare
försöker skjuta varandra. Därför strävar paintballindustrin efter att få markörer
att utseendemässigt skilja sig mer och mer från vanliga vapen. T ex genom att eloxera
(ungefär lackera) en markör i roliga och uppseendeväckande färger, som på bilden.
Markören kommer nog alltid att se ut som ett slags vapen, häftiga färger till trots. Därför bör paintballspelare vara försiktiga med att exponera sina markörer offentligt för att undvika missförstånd. Till och med under bilfärder till och från paintballbanan bör markören vara nedpackad och det skadar inte om pipan är borttagen.
"Man klär sig som militärer!"
Att de flesta paintballspelare klär sig i kamoflaugekläder ger också fel signaler till
utomstående. Förklaringen till klädvalet är i och för sig enkelt. Huvuddelen av allt
paintballspel sker i skogen, så för att synas mindre använder man kläder i naturens
färger.
Men, varför använder då inte fler paintballspelare jägarkläder, för att slippa kopplingen till militären. Det finns två skäl. Dels kostar jägarkläderna mycket mer, dels håller oftast militärkläder bättre i tvätten, och paintballkläderna tvättas ofta p g a all färg man får på sig. Lösningen kanske är att paintballindustrin tar fram billiga kläder för skogsspel, eventuellt med icke militära mönster. Detta håller troligtvis redan på att ske, för nyligen började kläder säljas med kamoflauget ‘Dinosaurs’, vars mönster är små bruna dinosaurer på grön bakgrund.
Hur står sig paintball moraliskt mot andra sporter?
Paintball beskrivs ibland som en våldsam sport. De som beskriver den som sådan kanske samtidigt är intresserade av boxning, amerikansk fotboll eller ishockey - alla sporter med inslag utav våld. Är de felinformerade, eller ligger något annat till grund för deras tankar? Kanske lite av båda.
Om vi tittar på just sporterna amerikansk fotboll och ishockey, kan vi dra slutsatsen att de tuffa tag som sporterna innehåller är accepterade på grund av deras historia och traditioner. De våldsamma delarna (body checking, tacklingar) anses som acceptabla för att de kan vara nödvändiga för att vinna spelet; det är en del av spelet. "Våldet" i dessa sporter definieras som "kontrollerat våld", och för att hålla det på en, enligt spelet, normal nivå får man bestraffningar (utvisning) om man använder det för mycket.
Det är med detta som grund vi bör betrakta paintball. Paintball är ju mycket ungt och håller fortfarande på att utvecklas. Det anses våldsamt för vi pekar med markörer mot varandra. Men ändå, är det våldsamt om man har ovan nämnda sporters "kontrollerade våld" i åtanke. Markörerna är inte gjorda för att skada, utan för att markera. Kroppskontakt är inte tillåten, samt är säkerhetsreglerna väldigt stränga. Kan det vara så att paintball helt enkelt är för ungt för att kunna klassas som en riktig sport, och är det därför som man uppfattar det som våldsamt?
Bör man låta barn spela paintball
En vuxen individ kan med sina erfarenheter som grund ta ställning till om paintball är moraliskt riktigt eller ej. Ett barn däremot, håller ju på att bygga upp denna grund dag för dag, med sin omgivning som mall. Kan det då vara farligt att låta ett barn komma i kontakt med paintball, och klarar hon att se den klara gränsen mellan paintball och krig?
För ett barn är det väldigt lätt att gå över moraliska gränser utan att för stunden känna hur fel det är. Detta beror till stor del på att hon helt enkelt inte har lärt sig vilka gränser som finns. Detta gör barnet från en förebild, troligtvis, fadern eller modern, vid låg ålder för att senare finna andra idoler att ta efter. Därför bör man inte låta unga barn spela paintball på egen hand, för de bryter lättare mot säkerhetsregler, samt kanske spelar paintball med filmer som förebilder, vilka säkerligen inte ens handlade om paintball.
Om barnet däremot introduceras till paintball tillsammans med vuxna tror jag att det istället är väldigt lärorikt för henne. Inom paintball klarar man sig inte utan ansvar, självdisciplin samt förmågan att samarbeta. Detta är mycket bra för ett barn att lära sig, vilket hon troligtvis kommer att sträva efter, då hennes idoler, de duktigaste spelarna, med största säkerhet spelar så. Självkänslan hos barnet byggs upp också, eftersom hon blir en i gänget, en som de andra har förtroende för.
För föräldrar kan paintball vara ett sätt att lära känna sina barn. Sal Brigugio berättar i sin artikel ‘Should kids play paintball?’ (1996) att de stunder då han spelar paintball med sin son Tore, är i stort sett de enda då han känner att han och Tore kan kommunicera på samma nivå, trots 42 års åldersskillnad. Man talar om strategier, rengör utrustning tillsammans samt sätter total tilltro till varandra på spelplanen.
Troligtvis finns det alltså många fördelar för barnen att vinna om de spelar paintball under ordnade former, men föräldrarna måste se till att det verkligen sker seriöst.
Sedan paintballmarkörerna släpptes ut på den civila marknaden i USA 1982 har utvecklingen gått snabbt. Från att paintballspelare varit lokala företeelser utan kontakt mellan varandra, har en världsomfattande sport börjat ta form. Det är inte längre så konstigt att spela eller prova på paintball längre, snarare lite spännande.
För min egen del kan jag bara säga, att efter att ha provat på ett par olika idrotter är det bara konstatera att paintball är den trevligaste av dem alla. Det spännings- och tävlingsmoment som ingår är otroligt spännande, men känns ändå inte stressande. Jag känner en enorm samhörighet både mot dem jag spelar med och emot. Planering och strategi är ett roligt moment med ofantligt många olika möjligheter. Men framförallt, så har jag träffat så många nya vänner med olika åldrar och bakgrunder. Man sätter nämligen alla skillnader åt sidan på spelplanen, och den känslan sitter kvar efter spelet.
Jag hoppas att detta arbete kan få de som tvivlat på att paintball är något seriöst att känna sig lite lugnare. Vidare tror jag att bristen i arbetet är uppenbart; för att verkligen förstå vad paintball är, måste man provspela det. Jag tror mig kunna utlova en dag fylld av sällan skådad spänning, full av glada miner. Faktum är att jag själv under de år jag spelat, 1992-, inte har sett någon som har varit sur under spel, förutom om utrustning har krånglat så att personen inte kunnat vara med och spela...
Hoppas att vi möts någon gång på en
paintballbana !!!
Erik Broströmer
Tack till Boogymen, för all hjälp, samt ert stöd !
Douglas Potter, för all hjälp, trots mitt strul !
Anders Elmgren, min handledare !
samt...
Alla ansvarsfulla paintballutövare världen över !!!
Action Persuit Games, 1994. May 1994, Vol.8 No.5. Burbank
Action Persuit Games, 1995. September 1995, Vol.9 No.9. Burbank
Action Persuit Games, 1995. November 1995, Vol.9 No.11. Burbank
Bogerius, David, 1993: Splash! Du är död!: Svenska Dagbladet, 1993-01-22
Boogymen, 1996: Allmän hjälp: Paintballag
Brigugio, Sal, 1996: Should kids play paintball?: Action Persuit Games, November 1995, Vol.10 No.3. Burbank
Bäckdahl, Henrik, 1996-01-29. telefonintervju (före hans första paintballgame)
Bäckdahl, Henrik, 1996-01-30. intervju (efter hans första paintballgame)
Forsberg, Jon, 1993: Paintball ingen lek med våldet: Östgöta Correspondenten, 1993-02-05
Fox, Jim, 1995: Sixteen Ways to Sunday: Action Persuit Games, September 1995. Volyme 9 No.9, Burbank
Granny´s personal, 1996-01-29. intervju (paintballaffär, Jkpg (( 036 - 711056))
Green, Anders, 1996-01-29. telefonintervju (före hans första paintballgame)
Green, Anders, 1996-01-30. intervju (efter hans första paintballgame)
Järnias personal, 1995. intervju (järnaffär, Jkpg)
Lock, Stock and Barrel, 1995: Action Persuit Games, September 1995. Volyme 9 No.9, Burbank
Nordgren, Håkan, 1993: Nybörjarguide: Scandinavian Paintball Games, Nr 1, januari 1993
Paintball Sports, 1995. December 1995, Vol.7 No. 77. New York
Potter, Douglas, 1996: Styrelsemedlem i EPSF: Telefonintervju 1996-04-10
Robinson, Kevin, 1996: Can anybody play paintball?: Action Persuit Games, Februari 1996. Volyme 10 No.2, Burbank
Schubertsson, Peder: Öppna norska mästerskapen i paintball 1992: Painballmagazinet, Nr 1, 1992
Sparks, Jessica J., 1995: Meet the world of paintballs: Action Persuit Games, August 1995. Volyme 9 No.8, Burbank
Tanner, Mack, 1995: Extreme Predjudice, How the Media Misrepresent the Mititia Movement: Reason Magazine 7, 1995: (macktanner@delph.com)
Östlund, Britt, 1992: Låtsaskrig - och på riktigt?:
Östgöta Correspondenten, 1992-11-09
Foto: Bl a av Håkan Nordgren
Copyright © Stratec 1999-2012. All rights reserved.
Tel: 031-164871, Fax: 031-164858
E-mail: info@stratec.nu